New Kid – Chapter 7

Jag skolkade. Jag orkade inte vara kvar i skolan, orkade inte stöta ihop med dem igen, orkade inte, orkade inte.

Så det var så jag hamnade på den där parkbänken.

Jag satt där, utan jacka, eller någonting, och frös. Varför var augusti så kall helt plötsligt? Fast, det kunde ju vara för att det blåste.

Irriterat svepte jag undan några hårslingor som hade fastnat i mitt ansikte. För första gången på väldigt länge funderade jag på att klippa håret. Om det innebar att de inte skulle pressa ner mig i toaletten igen, så var valet enkelt.

Fast nej.

Jag gillade ju min frisyr. Jag hade sparat länge för att få den, stylat den i min egen stil. Jag ville inte klippa håret trots allt.

Men om jag inte gjorde det, skulle F4 göra det åt mig.

Jag kände hur tårarna började komma, rinna nerför mina kinder. Jag snyftade till. Varför hade allting blivit så jävla svårt helt plötsligt? Jävla liv, jävla F4, jävla Taemin som över huvud taget existerade. Tårarna rann som frusna kristaller nerför mina kinder, de stelnade i det kalla vädret. Jag torkade ilsket bort dem, jag skulle fan inte gråta!

Jag reste mig upp igen, sparkade till en sten som råkade stå i vägen. Den flög iväg och studsade över marken två gånger innan den stannade igen. Jag styrde ilsket stegen hem igen.

Väl hemma öppnade jag dörren, smällde igen den efter mig och slängde min skolväska på golvet i hallen. Jag fick väl plocka upp den senare, just nu brydde jag mig inte. Klockan visade 13.47, och jag suckade. Jag skulle missa en massa viktiga lektioner, men jag ville hellre det än se F4 igen.

På vägen intill köket passerade jag den stora helkroppsspegeln som mamma ofta stod och tittade sig i. Jag stannade till och granskade mig själv. Var jag ful? Var jag värdelös, så som F4 hade fått mig att känna mig?

Såg jag verkligen ut som en tjej?

Det stripiga bruna håret som inramade mitt ansikte i en rak lugg och långa slingor framför öronen kanske såg ut som en tjejfrisyr, men ansiktet då? Jag kollade min näsa, mina ögon, mina läppar. Allting. Och drog en slutsats.

Jag var feminin. Men jag var absolut inte lik en tjej.

Tankspritt fingrade jag på en av slingorna. Om jag klippte av det kanske…?

Jag fortsatte ut till köket, och letade efter en tillräckligt kraftig sax. När jag inte hittade någon, suckade jag och tog en kniv istället. ”Jag kommer ju ändå ha eggen mot håret” tänkte jag, ”inget kommer hända… Dessutom kan jag jämna till det sedan”

Jag tog kniven i min ena hand – jag medger att det kändes konstigt – och gick ut till badrummet. Jag ställde mig där, med kniven i ena handen och försökte samla mod.

Och plötsligt stormade Key in.

Han bara stirrade.

Jag stirrade tillbaka.

Och undrade vad fan han tänkte om mig nu.

Annonser

About Timelessy

Vill du prata? Jag finns alltid här.

Posted on september 4, 2012, in New Kid [SHINee Fan-Fiction]. Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: